apokalypsen

Något som jag och Sam Bo ofta diskuterar är apokalypsen. Hur man skulle slåss, vad man skulle slåss med, hur man skulle vara klädd osv. Vi antar givetvis att med apokalypsen följer zombies. Vi brukar alltså prata om hur vi skulle bemöta en zombieattack.



Vi har lite skilda meningar om vad som skulle vara bra vapen. Man skulle ju självklart vilja ha värsta feta mega-geväret som blåser av en skalle med ett enda skott. Eller ett supervasst superlätt samurajsvärd som hugger rakt igenom en hals som en upphettad kniv genom smör.

Men verkligheten måste ändå få finnas med. Nummer ett: vart faan hittar man värsta feta mega-geväret? inte vet jag. Man måste dessutom kunna hantera ett skjutvapen. Jag tänker mig att det är en del skills inblandat i hanteringen av ett mega-gevär. Har jag de skillsen? nej. Vad det gäller samurajsvärdet hamnar vi i samma situation. inte vet jag vart man kan få tag på såna och jag är ingen ninja.

Detta gör att jag måste välja motorsåg eller yxa. Motorsåg verkar som en asbra idé men som vi har märkt (i flera olika filmer) så är risken att man skadar sig själv stor. Tyvärr så pass stor att motorsågen får vara. Kvar blir alltså yxa. Hur skarp är en yxa egentligen? jag menar, det måste till flera hugg för att få av ett huvud tänker jag. Dessutom är räckvidden ganska dålig. Jag vill ju inte vara inom bitavstånd när jag slåss mot zombies.


Egentligen borde man kanske bara ta en knästrumpa, stoppa en biljardboll i den och ha den som slunga. Det borde kunna funka ganska bra. Risken att jag slår mig själv med den är dock ganska stor... men jag får ta det. Det är det bästa vapnet jag kan komma på. (Sen förhindrar ju inte biljardbollsstrumpan att jag har en yxa också... en jävligt skapslipad yxa) 

Vad det gäller kläder kommer verkligheten också i vägen. Man skulle ju vilja ha en dräkt i kevlar liksom. Men... det har man ju inte. Man vill ha något som skyddar men inte är klumpigt. Man måste ju kunna springa för sitt liv utan att antingen svettas ihjäl eller inte kunna röra sig ordentligt. Ett MC-ställ tycker Sam Bo verkar bra men jag skulle inte vilja vara så orörlig. Eftersom mina vapen inte är de bästa och jag är som sagt ingen ninja så tänker jag mig mjuka, oömma kläder. Som på friluftsdagarna i skolan. Är man ingen ninja måste man kunna springa.

Kläderna borde vara tajta så att det inte finns något att hugga tag i. Vi vet ju alla att zombies hugger tag i allt de kan och allt som hänger löst (Lite som hajar). Uppsatt hår och tajta kläder är ett måste. Om man inte bara ska investera i en kroppstrumpa med huva. Men vilket material är bra? Bomull skyddar ju inte från ett myggbett ens. Det borde vara bra med läder. Kan man skaffa fram en kroppstrumpa i mjukt men tjockt läder? I så fall vill jag beställa en när apokalypsen kommer.

Sen diskuterar vi transport. Jag tänker att en fet jävla jeep är det bästa. En jeep som man sätter fast en massa vapen på. Man vill kunna köra off-road men man vill inte vara oskyddad. En motorcykel hade varit asbra eftersom svängradien är mycket mindre men hallå! Exposed much? Motorcykel är ju livsfarligt! Det räcker ju med att en zombie plockar upp en planka och håller framför dig när du åker förbi så är du körd. Uppäten. Svängradien på en fet jävla jeep är ju givetvis jobbig. Om du måste vända snabbt som faan så blir det lite svårt... men det är väl smällar man får ta. Att jag inte har körkort och inte kan köra varken bil eller motorcykel är ett problem som jag tänker skjuta upp... jag lär mig säkert snabbt när jag måste (in denial).



Gruppstorlek då? Hur många människor vill man ha runt om sig för att maximera överlevnadsmöjligheterna? Det beror ju lite på... är det folk man känner sen innan eller okända? Är de bra på att slåss eller bara dökött? Är det unga eller gamla människor? Var de förberedda på apokalypsen och har tänkt igenom det hela eller handlar de på känsla? Hela grejen med gruppstorlek beror på för många olika variabler för att jag ska kunna svara på det idag. Man vill ju inte vara ensam i alla fall. Ensam skulle jag troligtvis inte överleva en kvart ens.

Kära Tomten.
Om apokalypsen kommer vill jag ha:
Kevlarkläder, heltäckande men smidiga
en kravallpolishjälm
ett fett jävla mega-gevär (med medföljande vapenvana)
ett supervasst, superlätt samurajsvärd (med medföljande ninja-skills)
ett förberett sammansvetsat grymt team
en safe-haven
en jeep med släp med en motorcykel på
första hjälpen-låda

tack på förhand (P.S Jag har varit snäll)

Ode till basister

Oh ni bortglömda!
Ni som är ryggraden i musiken
ni som är grunden till allt
utan er faller hela skiten
ni i bakgrunden
de melodier ni gör som lyfter en medioker låt till skyarna
de rytmiska bastoner ni ger som blir hjärtat i musiken
ni som står bakom
ni som inte syns
inte finns
ni är alltet
ni vet det
men bara ni vet det
det otacksamma
det osynliga
men det största

Stort tack till alla basister.
Ni är underbara.
Alla som spelar bas ska ha en stor kram för att ni orkar vara de osynliga och ohörda. Utan basen dör musiken. Ni vet det och jag vet det, men många förstår det inte.

En sexists bekännelse

Jag läste precis ut En sexists bekännelse av Lars Einar Engström och säger bara: Alla måste läsa!

Bilden är från adlibris.se



Jag tänker mig att den här boken borde vara en riktig ögonöppnare för framförallt män. Att det är en man som skrivit boken underlättar (tyvärr) då man lyssnar mer på män (tyvärr)

Vissa saker får man ta med en nypa salt, som hans tips t ex. Eller? Jag vet ju faktiskt inte om de saker han säger om män är sanna eller inte. Jag vill inte tro att det första män tänker på när de ser mig är om de skulle kunna tänka sig att ligga med mig och hur stora bröst jag har, men vad vet jag? Det kanske är precis vad män tänker.

Hans erkännande är bra. Det är hans egna erfarenheter och klavertramp som behandlas i boken men jag tror att han inte är ensam. Det är också en bra bok för den visar på förändring. Kan Lars Einar Engström förändras så kan också jag. Och förändring börjar alltid hos dig själv. För att förändra världen måste du förändra ditt sätt att tänka och agera.

Jag rekommenderar alla att läsa boken och ta ställning. Jag tänker rekommendera SamBo att läsa den så fort han kommer hem. Den är lättläst också... tog mig bara ungefär en timme att läsa.

Husman

Den här veckan tänkte jag vara lite Svensson. Jag tänkte att jag skulle ha en husmankost-vecka. När man är vegetarian blir det ju sällan husmanskost då den svenska maten är ganska fokuserad runt döda djur.

Idag tänkte jag ge mig på att göra rösti med sojakorv till... imorgon tänkte jag prova ugnspannkaka med facon... på onsdag funderar jag på kålpudding.

Det här blir tre helt nya rätter för mig. jag har alltid hatat rösti och ugnspannkaka så det ska blir spännande att se om jag gillar det nu för tiden. Jag har ju inte ätit det sen jag var liten. Oftast blir ju saker godare när man lagar dem själv också...

Sen planerar jag inte mer mat eftersom jag inte kommer att äta hemma mer i veckan (kanske lördag och söndag men då känner jag på mig att det blir pizza)

På torsdag åker jag till Växjö med bandet då vi ska spela på KLUBBfestivalen. Och på fredagen spelar vi i Linköping... så det blir en hård helg :) Men det ska bli så jävla kul!

jag ser verkligen fram emot helgen, även om jag vet att jag kommer vara helt död efteråt.

jag är också klar med examensarbetet. det enda jag behöver är att läsa på lite och skriva ner lite om kvalitativ analys. Det tråkiga med det är att boken jag behöver är utlånad... det betyder att jag måste till biblioteket på universitetet och snappa till mig referensexemplaret innan någon annan gör det. Det får bli morgondagens kamp det. Måste nog hänga på låset på humsambibblan om jag ska få tag på den...

Snart är det dags att börja riva potatis.

Är maträtterna jag försöker mig på goda? Är det värt att jag försöker?

Största möjliga tysssssssssstnad

Jag vet inte vad jag ska skriva i min diskussion i mitt arbete. Jag tycker att jag redan sagt allt. jag har berättat hur det ser ut i skolan idag. Jag har berättat hur ojämställt det är. Jag har gett förslag på hur man kan motverka det. jag har gett exempel på övningar man kan jobba med. Jag har analyserat mina enkätsvar (alla 6) och sagt att de inte vet någonting.

vad gör jag nu?

vad skriver man när man redan sagt allt?

RSS 2.0