Twilight

Eftersom alla äääääälskar de här böckerna måste jag skriva om dem. Jag älskar dem nämligen inte!

 

 Inlägget är spoilers för böckerna så om du inte läst dem, men vill läsa dem så undvik att läsa blogginlägget!



För det första så är karaktärerna så fantastiskt platta så att det är sjukt. Huvudpersonen Bella berättar på de första sidorna att hon ser väldigt alldaglig ut, hon har svårt att prata om känslor och att hon är klantig. Det är allt vi får veta om henne. I FYRA BÖCKER! Ajustä... hon är kär i Edward också... Men det är allt! Hon förändras inte under böckernas gång och hon utvecklas nada. I sista boken sker en väldigt stor förändring som borde märkas på henne... men icke. Hon är same same. BOOOOOOORING!

Edward då... vad får vi veta om honom? Ha är vampyr, han kan läsa tankar och han älskar Bella. No more, no less. Kul kille.

Sen handlar ju böckerna om detta kärleksförhållande. Detta episka kärleksförhållande som alla snackar om. Det äääär ju så vackert. Suck it säger jag. Ett misshandelsförhållande är vad det är. Bella får inte stryk, men det är inte långt ifrån (hon får en del skador iofs.). Minst en gång i varje bok är hon rädd för Edward. Inte för att han är en vamp utan för att han är en jävligt possesive pojkvän.

BEVIS: I bok ett s. 201 " I'd given more information than necessary in my unwilling honesty and I worried it would provoce the strange anger that flared whenever I slipped and revealed too clearly how obsessed I was.".
s. 266 "I tried to pull back, to look in his face, but his hand locked my wrist in an unbreakable hold". Det låter väl jättemysigt? På sidan 301 attackerar han henne för att hon säger att hon inte är rädd för honom... allt för att visa att han ÄR farlig och han HAR makten. I epilogen tvingar han henne att gå på skoldansen trots att hon verkligen verkligen inte vill... HAN har makten, HON har den inte.

I bok två s. 17 "Edward hade gjort upp många strikta regler för vår fysiska relation, i avsikt att hålla mig vid liv." Förhållandet är på hans villkor... hon har egentligen inget att säga till om. I den här boken är ju inte Edward med så mycket eftersom han bara lämnar henne... han bara drar, så hon skaffar en ny riktigt bra vän som vi återkommer till i...

Bok tre. Edward kommer tillbaka och bestämmer att Bella inte får träffa sin vän Jacob från bok två... Han TILLÅTER henne inte att träffa en kompis... För att hon inte ska träffa honom tar han sönder hennes bil. HAN har makten.
Bellas mamma reagerar t.o.m på realtionen på s. 62 "Det är något... märkligt med er relation" mumlade hon och rynkade pannan över sina bekymrade ögon."Hans sätt att se på dig, till exempel, det är så... beskyddande." You are right mamma! Han är sjukligt beskyddande, precis som män som misshandlar sina kvinnor kan vara...

Bella smiter i alla fall iväg och träffar sin vän Jacob när Edward inte är hemma... hon hoppas att hon ska komma undan med det, men när hon kommer hem står Edwards bil utanför. uh oh! s. 116-117 "jag funderade på att svänga in till kanten, men var för feg för att konfrontera honom redan nu. Jag hade räknat med att hinna förbereda mig... och att ha Charlie (Bellas pappa) i närheten som stötdämpare. Då skulle han åtminstone tvingas sänka rösten."
HALLÅ?! Är det här ett vackert, episkt kärlekspar? Eller är det ett förhållande där en kvinnna är fångad och rädd för sin egen partner? Nästa gång Edward lämnar stan så kidnappar hans syster Bella, på Edwards direktiv, för att hon INTE ska träffa Jacob igen... skönt. Bättre att kidnappa sin kvinna än låta henne träffa sina vänner.

I bok fyra gifter de sig, ligger med varandra, Bella blir gravid och föder ett barn, hon dör och blir vampyr. Nu är de "jämlikar". Nu är de bundna till varandra ändå, och hon är dessutom fysiskt starkare än Edward så förhållandet blir mer jämlikt. Sista boken handlar mer om andra saker än deras förhållande, så det blir inte så mycket wife beater i sista boken. Uppfriskande tycker jag.

Som sagt så gillar jag inte böckerna... Historien i sig är okej. karaktärerna och kärlekshistorien suger.

En parentes som jag störde mig på: Hon skriver att speciella förmågor hos vampyrer är ovanliga... i sista boken finns en lista över alla vampyrer som är med... det är 55 vampyrer med i berättelsen... av de 55 är det 27 som har speciella förmågor... ovanligt asså. 


Roskilde referat



Jaha då har man avverkat årets festival också. Årets festival var inte fantastisk. Den var okej. Men då måste man förstå att okej är väldigt väldigt bra... bara inte fantastiskt.


Det var ingen spelning som fick mig att skrika av glädje eller dansa runt i år. Visst, Robyn var jättebra. Hon showar som bara den och hennes musik är asbra. Roligt också att hon har mixat om alla låtar hon gjort så även om du kan låtarna och har hört dem förut så får du en helt ny musikupplevelse när du ser henne live.

Det bästa under festivalen var Patti Smith. Men det var det bara jag i mitt cmp som tyckte. Men jag måste hålla med festival avisens recensent om att det var lidt før blød. Allltså, det var lite mesigt. Jag tycket ändå att gudinnan av rock ska kunna rocka mer. Höjdpunkten var när hon körde Lou Reeds Perfect Day. Det var fint.

En jävligt sjuk grej som jag upptäckte under året är att Prince ser likadan ut som han gjorde för många många många år sen. Hur faan gick det till?!



Han kan inte sjunga förresten... Första låten skrattade jag, andra låten blev jag uttråkad och efter typ fyra låtar åkte vi hem.

En annan sak jag lärde mig under festivalen som man kanske skulle kunna tycka att jag borde ha vetat redan innan är att om man börjar dricka vin vid 10.30 på morgonen och sen dricker vin hela dagen i samma takt som andra dricker öl så blir man full. Väldigt full. Sen kräks man lite. Men det är en lärdom jag nu tar med mig i resten av livet.

Jag köpte en fin väska också...

 



En sak som slår mig varje år är den i stort sett obefintliga brottsligheten. På Roskilde Festivalen är det 100.000 människor. ca 75.000 betalande och 25.000 volontärer som arbetar. Det är lite större befolkning är Örebro. I Örebro skedde det under år 2009 20.805 brott. Det blir ungefär 400 brott i veckan. På Roskilde händer det i stort sett ingenting. Det värsta året rent brottsmässigt var för några år sedan då det var ca 30 tältstölder och två våldtäkter. Jämför det med Örebro en vecka.

Det intressanta här är människorna. Vad är det för människor som är på festivalen? Du har folk med dreads, läderkläder, långt hår, emos, trancefolk, hårdrockare, punkare, metalheads etc. etc. Allt det som människor i "vanliga världen" ser som mördare, våldtäktsmän, knarkare, barnarövare osv. "Vanligt folk" låser bildörren när hårdrockaren Axel går förbi eller när punkaren Lisa går förbi. Men hur ligger det egentligen till? Jag är glad att jag är en del av dem och inte en del av "vanligt folk". Om alla vi kan samsas en vecka på en liten liten plats utan att skada varandra eller stjäla varandras saker förstår jag inte varför människor i vanliga världen inte klarar av samma sak.

Nu är ju det här bara en reflektion jag gjort och inget statistiskt fastställt. Men jag vet i alla fall att jag känner mig mycket tryggare i brandgata 13 eller vid P 86 än vad jag gör på drottninggatan eller vid City grillen.

 


RSS 2.0