catfight

Jag är trött på att vara jag.

Jag ger upp.

Jag är alltid den bruden som killar som är PK hatar för att jag spräcker deras bubbla.

Jag är den bruden som killar som hatar feminister bara gillar att klämma på stjärten för att jag är "så annorlunda" och "så himla speciell".

Jag är den bruden som alltid är fel. Och jag ger upp.

Hela mitt liv har gått ut på att vara fel.
JAG som person är "fel".

Jag är vegetarian.... vilket är okej SÅ LÄNGE JAG FÅR ÄTA VAD JAG  VILL! Och det är ju mig det är fel på...jag som inte vill stoppa likdelar i munnen... Jag är fel

Jag är feminist... viket är okej så länge man inte inkräktar på områden som är "typiskt manliga" som tex. MUSIK, kroppsarbtete, yrken överhuvudtaget förutom sånna där kvinnoyrken såsom sekreteraredagisförkenlärareskridskoprinsessa eller sånt där som tjejer är bra på liksom...

Allt med mig är okej så länge man inte blir utmanad.

Och det hade väl varit frid och fröjd om folk bara slutade utmana mig och hade vett att veta och handla!

Därför ger jag upp.
Jag orkar inte vara jag.
Jag är alltid aktiv, jag är alltid alert.
Från och med idag ger jag vika för patriarkatet.
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt till mina systrar runt om  i landet... men jag orkar helt enkelt inte längre.

Eller så behöver jag ett nätverk.

Jag har fått nytt jobb. (jag har inte skrivit på ngt än men) snart förminskas min pendlingstid med ca en timme (plus lite lösa minuter här och där) åt varje håll!

Där jag nu går av tåget för att vänta en stund på bussen ska jag längre inte vänta på någon buss. Jag ska bara lugnt traska under tågspåret över på andra sidan och fem minuter senare är jag på jobbet. GÖÖÖÖÖÖÖÖÖTT!

Det ska bli vansinnigt skönt att slippa pendla så långt. Jag ska dessutom börja jobba med mycket yngre barn. Det ska bli läskigt. Jag ska jobba med barn. Inte ungdomar. barn.

Vi får se hur många jag lyckas skrämma till gråt första veckan. Jag är nämligen rädd att det är det jag kommer att göra.

Att ha ett heltidsjobb, att pendla 14 mil om dagen och ha en blogg går inte ihop. Därför har det varit så otroligt tyst här.

Förresten är det inte mycket alls som går ihop med att pendla 14 mil om dagen faktiskt. När ska man leva då?

2010. Ett år som alla andra. Eller? Jag minns inga speciella händelser såhär på rak arm men jag tänkte göra en lite summering om vad som hänt 2010 med hjälp av min blogg.

Januari: Jag upptäckte Glee, blev irriterad på blogg.se's definiering av debatt och blev förbannad över att man inte klarar av att hålla sekretessen när kvinnor lever under skyddad identitet.

Februari: Jag skrev ett inlägg om att det daltas för mycket med män och män blev upprörda av det (hör och häpna) och jag träffade Björn Ranelid och gillade honom.

Mars: Jag hade VFU hela månaden och kände mig som en bra lärare. Svensk Punk spelade förband till DLK och jag kände mig jävligt cool.

April: Jag jobbade som en iller med mitt examensarbete och läste massor med extremt intressant genuslitteratur, blev grymt irriterad på Boston Tea Party och mansfokus, blev grymt irriterad på att musikbranschen gör skillnad på kvinnor och män.

Maj: Provade jag att laga svensk husmanskost utan kött, skrev ner tips och råd inför apokalypsen (med en önskelista) och jobbade på med examensarbetet.

Juni: Gick jag bara och väntade på att få åka till Roskilde

Juli: Kom hem från Roskilde och berättade om tryggheten där och fetdissade Twilight-böckerna

Augusti: Bloggsilence

September: klagade på min nya föreläsare och åt skinkmacka (utan gris), skrev ett långt inlägg om hur skolan förändrats sen terrornätverket Alliansen fick tyglarna, Grät över delfiner i the Cove, var sjukt besviken över valresultatet, var rädd att jag höll på att bli en snobb och informerade om vegetariska världsdagen

Oktober: Firade vegetariska världsdagen, hittade gamla foton, skämdes över mina klasskamrater, lärde mig om flaskvattens konsekvenser, såg en hackspett och erkände att jag är en miljöbov

November: Blev lycklig över Aung San Suu Kyi, hade panik över att jag snart är klar lärare, jämförde 90-talets Sverige med dagens och fick bevis på att vegetarianer är smartare än andra

December: Blev återigen upprörd över valresultatet, fick jobb, gjorde vegetarisk julskinka, blev förbannad på Alliansen och på att man inte kan säga fitta utan kallar det kvinnliga könet för "där nere". Sen svarade jag på en massa konstiga och ganska ointressanta frågor.

Jaha... var det här 2010? Inte världens roligaste år kanske? Sen vet jag att jag har gjort en massa roliga saker som jag inte skriver om här. Jag har spelat massor med Svensk Punk och vi har rest runt om i landet och träffat massor med trevliga människor.

Däremot kan jag inte minnas att jag har skrattat så jag grät en enda gång eller kände mig riktigt speciell en enda dag. Jag har inte heller varit olycklig.

2010 - ett mediokert år. Hoppas 2011 blir mer fantastiskt.

Det är ganska vanligt att man har listor med frågor som ska besvaras och som sen ska cirkulera på flera olika bloggar. Min kompis har nyligen gjort en sådan lista och jag fascineras över hur enkelt det är att misstolka frågorna och jag blir fascinerad över att det är så enkelt för vissa att svara på de underliga och tvetydiga frågorna...

Jag tänker nu svara på samma frågor som min kompis... men för mig är det inte alls lika enkelt eller bra som för henne. Here goes:

1. Hur gammal är du om fem år? nästan 33
2. Vem var den sista du träffade? Vaddå?! Får jag inte träffa någon mer nu? Var Jonny här hemma i soffan verkligen den sista personen jag får träffa?! Eller menar de den senaste?... i så fall var det Jonny
3. Hur lång är du? 167 centimeter i passet 170 cm i sinnet.
4. Vilken var den senaste film du sett? Vilken var den senaste film jag SÅG... jag såg precis klart Dungeons & Dragons (Nerdalert!)... lite falsk marknadsföring kan man tycka att det var... det var en väldig massa drakar men bara en fängelsehåla... så Dungeon & Dragons borde den hetat ;)
5. Vem ringde du senast? Mamma! <3
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Det löd "Jag tänkte gå ut imorgon istället :)" och var till Jonny som undrade om jag tänkte ta mig ner på stan
7. Vad är dagens planer? Inga alls... sovdags snart tänkte jag
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? SMS. Då slipper man allt kallprat som inleder ett samtal och kan gå direkt på kärnan.
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? De är gifta.
10. När såg du senast din mamma? i verkligheten eller på kort? Jag träffade henne senast för två veckor sen eller nåt... 
11. Vilken ögonfärg har du? Brun
12. När vaknade du idag? Först vid sju... sen vid typ halv nio
13. Har du någon gång hittat en katt? Vad betyder den här frågan? Har jag letat och sen hittat eller har jag bara sprungit på en? Eller handlar det om en katt som är bortsprungen som jag sen hittat åt ägarna? Jag fattar inte ens frågan! Jag hittar i alla fall katter hela tiden då jag har två stycken... men det är väldigt sällan jag letar efter dem... de brukar mest ligga lite överallt och inte vara borta.
14. Vilken är din favoritplats? Det beror på... vad menas med plats? Är det favoriplats á la Sheldon i BBT eller på jordklotet? Jag gillar att vara på varma soliga platser...
15. Vilken plats föredrar du minst? också svårt... jag såg en dokumentär igår om en kvinna som blivit kidnappad och fått bo i en låda i sju år... där skulle man ju nte vilja vara t.ex
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Geografiskt eller? Geografiskt hoppas jag att jag är kvar på samma plats (om jag fortfarande trivs). Själsligt hoppas jag att jag är på en fridfull, bra plats där jag trivs.
17. Vad skrämde dig som barn? Dockor och clowner... samma saker som nu helt enkelt... jag var ganska rädd för mörkret också
18. Vem fick dig att skratta senast? Jonny i samtal Knivlisa i skrift
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Det kan man väl inte vara... de säljs ju fortfarande. Men om frågan är om jag hade några som barn så: ja det hade jag... och har fortfarande. Köpte ett par för några månader sen bara.
20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Det beror väl på en massa olika saker! Vilken dum fråga... det beror på var jag sover. Med vem jag sover. Om det är varmt eller kallt.
22. Hur många kuddar har du i sängen? JAG har en. VI har fyra
23. Hur många landskap har du bott i? Bara Östegötland
24. Har du någon gång spytt på fyllan? Gud ja
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Men det här beror ju också på en massa olika saker! Var är jag? Är jag inomhus eller utomhus? Är det vinter eller sommar? Vad ska jag göra? Var är jag på väg? jag tänker inte svara
26. Är du social? ja jag är ingen eremit... I have been knows to socialize
27. Vilken är din favoritglass? Det beror väl på... vill jag isglass eller vanlig glass? Jag gillar inte glass så mycket faktiskt... men jag äter ibland Piggelin, Lakritspuck och om jag får chansen någon typ av Ben & Jerry-glass... men det är sällan.
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Resa och skänka
29. Tycker du om kinamat? Det beror väl på vilken rätt du ger mig... men om vi snackar generellt så ja... love it.
30. Tycker du om kaffe? Love it 
31. Vad dricker du till frukost? Frukost? Kaffe brukar det bli på morgonen... men om jag ÄTER frukost så dricker jag ofta juice också...
32. Sover du på någon särskild sida? Vaddå? Av sängen eller av mig själv? Jag brukar ligga på vänster sida men ligger ibland på höger... om man står och tittar på sängen så ligger jag på den vänstra sidan av sängen... men om man ligger i sängen och stirrar upp i taket så ligger jag ju på den högra sidan av sängen... var det här en filosofisk fråga?
33. Kan du spela poker? Också en väldigt knepig fråga... Vad menas med kan? Jag är fysiskt kapabel att spela poker. Jag kan reglerna lite grann... ibland vinner jag... men är det det som efterfrågas? Om frågan är om jag är duktig så är svaret nej.
34. Tycker du om att mysa? Vad faan betyder det? Eftersom mys är något man gör som är anpassat efter den egna personen så gillar väl alla det? Mys är ju när man myser... Om det betyder sånt mys man ser på tv så nja... men mysa är ju vad du själv gör det till. Mitt mys är ju mitt mys och då tycker jag ju givetvis att det är mysigt. Dumma fråga.
35. Är du en beroendemänniska? Ja det tycker jag.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? nej. Inte än.
37. Vill du ha barn? Ibland. Ibland inte.
38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska. Sen kan jag fraser på spanska och franska och en del fula ord på diverse språk
39. Har du någonsin åkt ambulans? Nej men jag har åkt polisbil till akuten.
40. Föredrar du havet eller en pool? Det här har ju också massor med variabler... vilket hav? Hur ser poolen ut? Hur varmt är det i havet och hur varmt är det i poolen? Generellt sett föredrar jag pool då jag hade en halvtraumatisk upplevelse med en haj en gång... I pooler finns det inga hajar.  
41. Vad spenderar du helst pengar på? Vad betyder det här? Om jag fick välja helt fritt eller? De pengar jag har spenderar jag ju helst på saker som gör att jag överlever, typ mat och så... men om allt sånt är löst så spenderar jag väl helst pengar på saker som gör mig glad... precis som alla andra. jag tror inte jag förstår frågorna...  
42. Äger du dyra smycken? Vad betyder dyra? Dyra för mig eller dyra för alla? Sluta ha med så relativa begrepp i frågorna! Nej jag har inga dyra smycken!
43. Har du någon gång testat narkotika? Nej.
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Godis
45. Vem är den roligaste människan du känner? Jag tycker att de flesta jag känner är ganska roliga... på sina egna sätt... vem som är roligast beror väl på vilket humör jag är på... och vilket humör de är på.
46. Välj ett ärr på din kropp? Va? Det här är ingen fråga ens... varför ska jag välja ett? Och vad ska jag göra med det? Ska det bli president?
47. Vad har du för ringsignal? I want you back - Jackson 5 (hurra ! En lätt fråga)
48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Nej. Men mamma har nog.
49. Flirtar du mycket? JAG tycker inte att jag gör det alls. Flirtar aldrig med folk. Men andra människor tycker ofta att jag flirtar med dem. Så nej. men ja
50. Var togs din profilbild för din blogg? Hemma i vardagsrummet
51. Kan du byta olja på bilen? Har aldrig provat...
52. Har du fått fortkörningsböter? Nej det hade ju varit jättekonstigt eftersom jag inte har körkort
53. Vilken var den senaste bok du läste? Hel bok; sista delen (eller senaste, vet ej) av The Sookie Stackhouse Novels. Börjat läsa en biografi om Palme som jag kikar i då och då och läser kurslitteratur: Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle
54. Läser du dagstidningen? inte just nu nej... är det en specifik tidning man ska läsa eftersom det står i bestämd form singular? I så fall vet jag inte vilken det är och då läser jag ju inte den
55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej.
56. Dansar du i bilen? Eftersom jag inte har körkort och därför aldrig behöver köra så händer det att jag gör andra saker i bilen... om det kommer en bra låt så kan det komma ett par moves...
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? P4
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? säkert anteckningar från föreläsningen jag var på igår
59. När var du i kyrkan senast? För någon månad sen var jag i Domkyrkan och frös... skulle se en konsert som hade bytt tid... så vi fick se repetitionen istället.

KLART!
Hur lyckas man svara kort på de här frågorna? de är ju helt skumma!

Jag skulle vilja passa på att tacka Alliansen för att vi äntligen får lite Berlusconi-liknande tillvaro här i Sverige. Fri radio och tv tillhör det förgångna

Varför ska vi ha en politiskt obunden television och radio när inte Italien har det? Visst vill vi alla ha det mer som i Italien... Jag vill i alla fall att mina politiker ska kunna styra vad jag får se och inte se, så jag får en politiskt färgad tillvaro där sanningen bara kommer från ett håll. Den halva sanningen så att säga. Det räcker för mig.

Att alltihop bryter mot Sveriges grundlag är ju alldeles lysande. De har ju precis skrivit om grundlagen! Så nu finns det säkert något litet loophole som den här nya bestämmelsen är som gjord för att slinka igenom.

För den som inte visste att regeringen precis har skrivit om grundlagen: Just det! Det ska du inte veta heller! Det gjordes snabbt och lätt utan att man informerade svenska folket om det speciellt mycket. Vad ska de veta en massa saker för?

Heja Sverige! Mer Italien åt Sverige!

*jag skäms över det Alliansen kallar frihet*

Varför i helvete röstade svenska folket fram en blå regering? Det var ett mysterium för mig redan från början men nu är det ett ännu större mysterium. Är folk så extremt mycket dummare än vad jag tror? Har jag för höga tankar om "folket"?

En undersökning som gjorts av Umeå universitet visar att svenska folket skulle kunna betala mer i skatt om det gick till vissa områden.

75% kan tänka sig att betala mer i skatt om det går till sjukvården
73% kan tänka sig att betala mer i skatt om det går till stöd till äldre
51% kan tänka sig att betala mer i skatt om det går till stöd till barnfamiljer
40% kan tänka sig att betala mer i skatt om det går till socialbidrag
71% kan tänka sig att betala mer i skatt om det går till skolan
54% kan tänka sig att betala mer i skatt om det går till sysselsättningsåtgärder

Om detta nu stämmer, varför röstar man fram de borgerliga?!

Folk vill inte att skattepengar ska gå till administrativa kostnader. Så de tror alltså att det administrativa får mindre pengar om man betalar mindre i skatt. Hur tänker de då? Tror de på riktigt att det blir mindre administration om man betalar mindre? Vi är fortfarande lika många människor som betalar skatt och det är fortfarande lika mycket administration.

Så vad är det som försvinner när vi betalar mindre i skatt? JO, det är de områden som folk är villiga att betala mer i skatt för som förlorar. Skolan, dagis, äldreomsorgen och sjukvården får mindre pengar. Socialbidrag dras in och sysselsättningsåtgärder försvinner. Bra gjort svenska folket. Genomtänkt.

Lyssnade precis på en gammal P3 Dokumentär om Lasermannen.

Det slår mig hur 2010-talet är en sorglig kopia av 1990-talet. 1990-talet var decenniet då rasismen växte sig stark i Sverige (P3 dokumentär om det). På 90-talet fick vi ett nytt betygssystem och skolreform, vi fick ett främligsfientligt parti i riksdagen, vi hade en blå regering, vi hade en man som sprang runt och sköt invandrare bara för att de var invandrare osv. osv. Känns sakerna igen från idag?

Det som är sorgligt med dagens Sverige jämfört med 1990-talets Sverige är att folket verkar ha tystnat.

Idag har det inte gjorts låtar om "den nya lasermannen" som det gjordes då... var är Latin Kings och Infinite Mass?

Idag har inte 3000 människor tågat i fackeltåg mot rasismen. Var har civilkuraget och solidariteten tagit vägen? 

Och idag tog det 13-15 skjutna för att man skulle koppla ihop skotten i Malmö. Nu vet ju inte jag vad som händer i utredningar på polisen, jag har ju inte inside information, men i media framställdes det så att man inte kopplat ihop skotten förrän 13 (eller var det t.o.m 15?) människor hade blivit skjutna. 1990-talets laserman sköt 3 personer innan man kopplade ihop skotten till en och samma gärningsman. 3 har blivit 13. 1990-talets laserman sköt inte ens 13 personer allt som allt. Han skottskadade 9 och dödade 1.

Dagens Sverige är en sorglig kopia av 1990-talet. Jag frågar mig bara varför? Glömmer vi så snabbt? var det så enkelt att ramla tillbaka?

Och vad har hänt med alla som engagerade sig då? På 1990-talet sa folket till slut ifrån. Nu verkar vi lida i det tysta. Är det såhär det ska vara?

Kanske har svenska folket nu 20 år senare köpt Birgit Friggebods lösning på problemet: We shall overcome

Jag är så galet stressad. Jag har inte mycket att göra men jag är så mentalt stressad. Jag har alldeles för många saker som bara hänger i luften just nu.

Om två månader tar jag examen. OM TVÅ MÅNADER! Efter 4,5 år är jag (äntligen?) färdig lärare. Det här innebär en otrolig mental press.

I 4,5 år har jag vetat vad jag gör. Jag studerar. De enda val jag gjort är om jag ska läsa svenska eller engelska nästa termin. Om jag ska skriva examensarbete eller läsa en breddning. Inga vansinnigt svåra beslut. Men nu! Nu hänger allt i luften. 

Samtidigt som jag läser mina allra sista poäng ska jag söka jobb och jag har också blivit en populär vikarie på kulturskolan så jag jobbar en del och så är det mycket fram och tillbaka med bandet. Det är för mycket!

Att klara tentor, plugga, jobba, vara nervös över eventuell arbetslöshet, hitta jobb att söka, fixa spelningar och releaseparty och repa är egentligen inte mycket att göra. Vissa dagar sitter jag bara och gör ingenting. Jag blir paralyserad när jag inte har något inbokat. Paralyserad av den mentala stressen av att helt plötsligt vara klar.

Min framtid ligger i någon annans händer och det skrämmer mig.

Om jag får ett jobb ska jag dessutom börja jobba innan jag har tagit examen. Det innebär att man ska göra bra ifrån sig på sin nya arbetsplats samtidigt som man ska lyckas med den sista tentan och få ta ut sin examen.

Alla tankar gör mig galen och jag är rädd samidigt som jag känner mig säker. Vem skulle inte vilja anställa mig liksom? Jag är askompetent och ambitiös. Jag har hög arbetsmoral och jag gör alltid mitt bästa. Men vem skulle vilja anställa mig? Jag har dreads, bor i kollektivhus och spelar i punkband.

Det är för mycket! Jag orkar inte vara stressad mer och jag orkar inte vara uttråkad längre.

Idag kom ett introduktionsbrev från folkhögskolelärarprogrammet också. Min backup-plan vill också att jag ska engagera mig. Jag orkar inte det. 

Nu har det äntligen hänt! Aung San Suu Kyi är fri! Efter 20 år får hon äntligen vistas bland sitt folk.

Nu kan hon komma till Norge och hålla sitt tacktal för det fredspris hon fick 1991. Det enda som behövs för att hon ska komma hit är att juntan garanterar att hon får återvända efteråt. Och vad säger hon när hon kommer ut?  - Snälla, låt mig få veta era tankar, vad ni vill.

Hon har folket i fokus. Inte sig själv. Det känns som om en stor del av Sveriges befolkning borde ta efter detta och börja tänka på samhället istället för sig själva.



On another note:
Man påstår att FRA och IPRED är helt okej; för jag har ju ingenting att dölja. Det enda man behöver göra är att snegla lite åt väster för att se hur illa det kan gå. Övervakning blir snabbt ett växande problem i Norge, vårt grannland. Arbetsgivare gör vad som helst för att hålla koll på sina anställda. På en arbetsplats tvingades kvinnorna ha röda armband på sig när de hade mens så att arbetsgivaren kunde kontrollera att de inte gick på toa för ofta. Hej hopp, så kan det gå!

men jag har ju ingenting att dölja... så det är väl okej va?

Jag erkänner. Jag är en miljöbov. Jag dödar naturen runt omkring oss. Jag brukar duscha ganska länge och ibland tar jag bad. Ja, BAD! Jag köper engångsmuggar med kaffe nästan varje gång jag är på universitetet. Det kan bli upp till 5 muggar på en vecka! Och som om detta inte vore nog så har jag massor med apparater som står på stand-by i lägenheten. Datorn är nästan alltid på och jag sköljer disken under rinnande vatten.

Men jag försöker också rädda planeten. Samtidigt som jag dödar den. Jag äter inte kött. Bara en sån sak sparar otroligt mycket mer på miljön än vad man kan tro. Jag åker väldigt sällan bil. jag cyklar eller åker buss när jag ska någonstans. Hemma källsorterar vi så mycket vi kan och jag pantar givetvis burkar och flaskor. Vi försöker också använda komposten hemma (men vi har varit dåliga på det på senaste tiden) Varje månad åker en hundralapp från mitt bankkonto till WWF också.

Vi är alla skyldiga till att förstöra planeten, men det viktiga är att inte ge upp. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Om alla bara tänkte efter en extra gång skulle vi kunna göra en jättestor skillnad. Varje kilo kött som produceras motsvarar 10 kg koldioxid. om man väljer bort kött en gång i veckan gör det stor skillnad.

Jag har dåligt samvete hela tiden och jag önskar att alla på planeten hade det. Vi måste sluta jämföra oss med alla andra och se till vad vi själva kan göra. Amerikaner som folk är otroliga miljöbovar men om vi jämför oss med dem räddar vi inte planeten. Det handlar inte om att man ska känna sig duktig, det handlar om att rädda vår värld och se till att överleva.

vad gör du för att överleva?

Istället för att göra nödvändiga saker som dammsuga och handla sitter jag istället och surfar. hamnade på www.ne.se där man kan testa vilken historisk person man är. Jag blev Frida Kahlo. Jag är nöjd.

I morse tog jag min kaffe på uteplatsen för att kolla hur kallt det är ute. När jag sitter där hör jag ett himla konstigt ljud... Ett klickande liksom. Jag börjar kika runt lite och vad ser jag? En liten söt hackspett som letar efter mat i ett av äppelträden!

Det var en sån här. Mindre hackspett. Den gjorde mig glad.

Reklam alltså... ibland är den mest bara konstig

"Scarfs och sjalar tar stor plats och borde komplettera och framhäva ditt barns kläder. Se den som en viktig accessoar!"

seriöst?

Jag vill att du börjar med att se den här mockumentären. Den är helt fantastisk!

The majestic plastic bag

Hur mycket vi förstör jorden skrämmer mig. Jag såg Dyra Droppar ikväll. Och det är precis det det är. Vi betalar mer än vi någonsin kan tänka oss för de saker som vi tycker att vi "behöver". Titta på Dyra Droppar på svtplay. Nu.

Dyra Droppar

Förresten så måste man ju älska svtplay. Över allt annat. Thank God för Tv-licensen!

Det är fantastiskt hur många människor som passerar i ens liv. Jag hittade en låda med gamla skolkort. Ni vet såna där små som man bytte med varann... I den lådan fanns väldigt många människor. Det var gamla klasskamrater. Killar och tjejer man träffat på en massa olika ridläger och handbollscuper. Och brevvänner man haft.

Tänk vad många människor man möter som på ett eller annat sätt påverkar vem man blir. Det kan vara snabba, korta möten som tex. en handbollscup eller halvkorta som ett ridläger på två veckor. Eller flera år som man går i samma klass. Men sen försvinner man åt sina egna håll och hamnar på helt olika platser och i helt olika världar.

Jag kom ihåg vad nästan alla hette. Det var några namn som försvunnit ur minnet men de allra flesta var tydligen viktiga nog att fortfarande kunna nämna namnet på.

Nu för tiden fotar jag aldrig. Jag måste bli bättre på det. Att ha bildbevis på att man levt. Att man gjort saker. Att man hela tiden skapar minnen, både för sig själv och andra.

Att om 20 år kunna sitta och titta på bilderna och minnas i alla fall nästan alla namn. Nästan alla namn på de människor som kommer och går i ens liv. Alla de som påverkar.

Dags att ta tag i allt och börja framkalla foton man tar. Ta mer bilder och dokumentera sitt liv. Så man kan titta tillbaka och inse att man hade det ganska bra ändå

Jag tittar på det nya humorprogrammet på tv 4 med den svenska humoreliten. I programmet, som utspelar sig på ett varuhus, finns en väldigt rolig kvinna som arbetar i bokhandeln. jag tycker att hon är rolig för att hon påminner mig om... mig. "Har ni den nya Camilla Läckberg-boken?" Frågar en kund. Varpå biträdet svarar "Det här är en bokavdelning, inte ett grovsoprum." HAHAHAHA!

Jag är rädd för att jag är en snobb. Jag VILL inte vara en snobb men tyvärr är jag på god väg att vara en akademisk snobb. En sån som anser att universitetsutbildning är det enda rätta. Som anser att Camilla Läckberg är bättre som pappersmassa än som litteratur och som driver med folk som särskriver precis som hon i humorserien.

Jag hoppas bara på att ingen ska komma på mig. Hur avsnobbifierar man sig? Jag är livrädd för att jag ska bli en sån som ser ner på andra. Hjälp mig!

Jag kom precis hem efter en film. Jag grät. Jag grät för allt blod och jag grät för brutaliteten. The Cove är en dokumentär som handlar om den årliga slakten på delfiner som sker mellan september och mars varje år. Den pågår alltså just nu. Just nu blir flera tusen delfiner mördade i de japanska vattnen.

Jag har aldrig i hela mitt liv sett vatten så rött. Jag som tittar mycket på skräckfilm och zombiefilmer. Inte ens jag har någonsin sett så mycket blod. Men det som kommer förfölja mig är inte allt blod. Det är inte alla lik som släpades efter båtarna. Det är inte japanerna som förnekar att det här händer. Nej, det som kommer förfölja mig är den delfinen som försökte fly. Den delfinen som försökte fly upp på land. Den hoppade så högt den kunde upp på en klippa bara för att rasa ner i det blodfyllda vattnet och bli spetsad av japanska män. Den föll rakt ner i sina vänner och släktingars blod för att blanda det med sitt eget.

Jag har ingen svaghet för delfiner som många andra har. Jag tycker inte att delfiner är gulligare eller bättre än andra djur. Men inga djur förtjänar att dö för att ätas! Att man dessutom rättfärdigar mördande med att djuren är "skadedjur" äcklar mig. Enligt japaner måste delfiner dö för att de är skadedjur. De äter upp all fisk som fiskeindustrin behöver. Vad låter mest rätt? Väg de här uttalanden mot varandra och avgör. 

                 Delfiner äter fisk.                                                              Fiskeindustrin behöver fisk.

Jag tycker ju personligen att delfinerna förtjänar fisken mer än vad människans industri gör. Om vi fortsätter fiska ut våra vatten som vi gör kommer hela det marina ekosystemet kollapsa om 40 år. Om vattnen dör dör naturen. Om naturen dör vad faan tror ni då händer med människan? Men delfiner är alltså skadedjur. Precis som Sveriges vargar.

Se The Cove.
Läs på. http://www.takepart.com/thecove/

För att se något vackert i samband med delfiner. Klicka här