catfight

I min stora stora hög av kurslitteratur (se föregående inlägg) som i stort sett ruinerade mig finns en del guldkorn. Bland annat en bok som jag verkligen såg fram emot att läsa. Tyvärr så har jag inte läst hela, utan bara kap. 1,2 och 5 då det var dessa som stod på vår lista... jag trodde jag skulle läsa hela ändå, men tiden finns ju helt enkelt inte. Jag tar det i jul.

MEN de här tre kapitlen är så sjukt underbara och jag rekommenderar alla att läsa den här boken! Jag har ju nämnt den här kvinnan tidigare i min blogg men det tål att upprepas.

 

Mary Wollstonecraft skrev alltså den här boken 1792. Det är jävligt länge sen. Anledningen till att hon skrev den var att J.J Rousseau var ett manschauvunistiskt as. Jag visste inte det när jag började läsa så jag fattade inte riktigt varför hon klankade ner på Rousseau hela tiden. I kap 5 får man förklaringen. Nu hatar jag också Rousseau. Han var störd.

 

Nu ska ni få underbara citat ur boken så att ni också vill ha den och kan köpa den på valfri internetbokhandel för endast 36 kronor! 36 spänn! KÖP KÖP KÖP KÖP.

 

Om överhet och makt:

"Ingenting kan ställa kungarollen i en mera föraktlig dager än de mångahanda illdåd genom vilka människor har upphöjts till denna rang. - Nedriga intriger, naturvidriga förbrytelser och allsköns skändligheter har utgjort trappsteg till denna höga ställning. Trots detta har miljoner människor stilltigande kunnat åse hur de vekliga ättlingarna till dessa girigbukar lungt suttit kvar på sina blodbestänkta troner." (s 44)

"Men amn bör inte störta en form av makt enbart för att ersätta den med en annan- ty människan är svag och blir berusad av all form av makt. Det maktmissbruk som blir följden, visar att ju större jämlikhet som råder mellan människor, desto mer dygd och lycka finner man i samhället." (s 45)

"[...] alla yrken, som bygger på makthierarki, är skadliga för moralen." (s 45) Hon tar efter detta upp armén som ett bra exempel. Där innebär moral den högst uppsattes moral, inte moral i sin sanna form.


Om genus:

Även om begreppet genus inte fanns på Marys tid så använder jag det, för det är väldigt tydligt i texten att Mary tror på att kön produceras och reproduceras socialt.

"En kvinna som endast har fått lära sig att behaga, märker snart att hennes tjuskraft är som solens strålar när sommaren lider mot sitt slut, och även att dessa har föga inverkan på den äkta mannens hjärta när han ser dem varenda dag." (s 60)

"Om de [Rousseau & dr Gregory] därmed vill ha sagt att den kvinnliga själen har varit intresserad av kläder i en tidigare existens och tagit med sig denna håg i sin nya kropp, skulle jag lyssna på dem med ett småleende, såsom jag ofta gr när jag hör någon prata dytlik gallimatias om medfödd elegans." (s 61)

"Om alla kvinnans anlag endast ska odlas med avseende på hennes beroende av mannen, och om hon har nått sitt mål genom att skaffa sig en make och låter sig nöja med en sådan futtig krona, kan hon gärna vältra sig i sin belåtenhet, knappt förmer än ett djur till sin funktion." (s 66)   HA! Sug på den Anna Anka (eller vänta nu... hon är ju ett djur...?)


Jag avslutar med ett argument som gjorde mig både ledsen och glad. Glad för att det var så jävla bra sagt. ledsen för att jag direkt kände att jag ville lära mig det utantill så jag kan ge det som svar när jag blir attackerad för att jag är feminist. Det gör mig så chockad och ledsen att JAG en kvinna på 2000-talet kan använda och behöver använda samma argument som en kvinna på 1700-talet. Man trodde ju någonstans innerst inne att vi hade kommit någonstans, men återigen får man en bitchslap i ansiktet av verkligheten.

I alla fall. Här är svaret på det vanliga uttalandet "Ameh, det har ju allti vart så ju"

"Vad beträffar argumentet att kvinnan i alla tider har varit förtryckt, slår detta tillbaka på mannen. Den stora massan har alltid varit förslavad av ett fåtal. Och odjur, som knappast har visat någon tillstymmelse till mänskliga egenskaper, har tyranniserat tusenden. Hur har begåvade män kunnat sänka sig så lågt? Ty är det inte allmänt känt att kungar på det hela taget alltid har varit underlägsna ifråga om dygd och duglighet jämfört med samma antal män hämtade ur den stora massan? Trots detta har man behandlat dem, och gör det fortfarande, med en grad av vördnad som är en förolämpning mot förnuftet. (...) Och så länge det inte är bevisat att hovmannen som fogligt försakar sin födslorätt, inte är en moraliskt handlande människa, kan man inte visa att kvinnan i grunden är underlägsen mannen bara därför att hon alltid har varit kuvad." (s 73)

Å hör sen!