Summering

Jaha då var man hemma efter 11 dagars festande. Och sjuk såklart. Hade ju varit konstigt om jag inte blivit sjuk. Vi började ju i Malmö torsdagen och var där till söndagen. Det var jättetrevligt och de fina fräcka flickorna hade väldigt fin utsikt från sin lägenhet...



På söndagen bar det av mot Danmark och världens underbaraste plats. Vi fick ju bo själva tills gubbarna dykte upp på onsdagen så vi hängde inte så mycket i vårt camp de första dagarna. På onsdagen såg vi även ett av festivalens bästa band; Babian på Pavilion Junior. De klarade av scenen asbra! De röjde som faan och fick faktiskt en femma av Festival Avisen. Har ni inte hört dem så kan ni lyssna här

torsdagen började äntligen festivalen på riktigt men tyvärr så var det krasst med band just på torsdagen. Vi tittade bara lite grann på Petter som hade fått äran att öpnna Orangea scenen. Det var ganska dåligt så vi gick till Social Distortion istället. Senare skulle ju ett av mina favoritband , Mew, spela på gröna scenen (känd som Arena nuförtiden) och jag såg verkligen fram emot det. Tyvärr var det så sjuuuuuukt mycket folk där så jag fick panik och vi var tvugna att gå. Jag blev så knuffad och trängd att jag inte kunde koncentrera mig på musiken och då kändes det inte speciellt kul. Thank God att jag har sett dem förut, då var det underbart bra. På vägen hem till tältet gick vi förbi Kanye West och stannade en stund.

Fredagen däremot var packad med bra band. Det började redan klockan 17 med Faith No More som var läskigt bra. Mike Patton råkar ju vara en sånggud, helt sjukt. Nästa band på orangea var Nick Cave & the Bad Seeds. Tyvärr var det skit. Det var så tråkigt. Vi gick därifrån för att vi blev uttråkade. Sen var det en längre paus på Orangea så man kunde gå iväg och upptäcka nya grejer. Vi kollade in en tjeje som heter Little Boots som spelar dansmusik och det var bra men inte lika bra som Labrassbanda som spelade i Ballroom (numera Astoria). Det var så sjukt bra! Tre dudes frontade bandet med trumpet, trombon och tuba och de spelade med sån jävla energi! Jag dansade som bara den! Ni kan lyssna här
Sen spelade Oasis på orangea, Grace Jones på gröna och Nine Inch Nails på orangea. Sen var jag tvungen att gå och sova. Jag var så sjukt trött den här dagen. Det var ju dag nummer nio i mitt festmaraton och det började tära på kroppen.

Lördagen började med festande i campet. Det var inget vi ville se förrän vid 22 så vi stannade länge i campet och drack öl och vin. Sen gick vi in till Slipknot. De var bra. Jag älskar att de ser så läskiga ut men är världens mjukaste killar. De tackar så mycket för att man är där. De är så glada och tacksamma och det skär sig med maskerna. Jag älskar det! Jag tycker också att det är roligt att de anses som "ondska" när de står och sjunger Bring out the joy. Det kallar jag ondska :P Jag tror att folk behöver lyssna mer på texterna än musiken. Efter Slipknot tittade vi på Pet Shop Boys... det var helt okej. Det är ju inget band jag gillar så utifrån det så var det väl en bra spelning eftersom jag stannade ett ganska bra tag. Sen gick vi förbi Ballroom och jag dansade lite afro power dace till The Very Best feat. Esau Mwamwaya & Radioclit och på vägen hem till tältet så gick vi förbi Danmarks egen Dave Gahan Mikael Simpson & Sölvstorm. Han lät precis som Dave Gahan fast han sjöng på danska.

Söndagen är ju alltid lite av ett sorgebarn. man vet att man ska åka hem och när man packat ihop campet så ser det alltid så sorgligt och tragiskt ut. På söndagen ser Roskilde alltid ut som ett smutsigt och sorgligt flyktingläger. Skräp och skit överallt. Såhär sorgligt såg vårt camp ut mitt på dagen på söndagen.



Vid 14 var det dags för Peter Doherty. Vi trodde inte att han skulle dyka upp men det gjorde han och han var bra. Vi gick vidare för att titta på Ulf Lundell. Fy Faan. Denna äckliga karl! Det enda han gör i sina låtar är att beordra kvinnaor att göra olika saker. Det sjuka är ju också att han numera är van vid att vara en manschauvinist så han t o m sjunger om det! Karln har mage att stå på scenen och sjunga
Dom säger att allt jag gör och
står för numera är mans-chauvinism
Men jag säger: Kom över hit, älskling
Och ge mig lite av din feminism
För att sen fortsätta med skaka på dem älskling till förbannelse! Det värsta av allt är att han verkligen inte lämnade en tyst sekund efter den låten. Nästa låt satte igång innan den äckliga kvinnohatssången hade slutat så att han inte kunde få några reaktioner alls.


Äcklig gubbe.

Söndagen fortsatte med Madness, Yeah Yeah Yeahs och Coldplay. Sen åkte vi hem.


I stort är jag nöjd med festivalen men jag tycker att det är helt jävla sjukt hur lite publik Faith No More, Madness och Nine Inch Nails hade. De enda band som verkligen fyllde upp Orangea var Petter, Kanye West, Oasis och Coldplay, hur sjukt är det?! Hur i helvete gick det till?!

Vi märkte iofs att det var väldigt mycket "normala" människor på festivalen ganska tidigt, och vi var inte helt nöjda. Det märktes ju tyvärr också i brottstatistiken på Roskilde att det inte var "som vanligt" i år, tyvärr.

Vädret var underbart men problemet med sol är att det blir som en öken eller savann, vilket innebär att man har en stor del av den danska myllan med sig hem i öron, näsa, hals och ögon, men jag är ju brun i alla fall :)

11 dagar med alkohol i rad och en stor bit dansk mark i kroppen gör tydligen att man blir sjuk så nu sitter jag här med svårigheter att svälja och rinnig näsa. Hoppas det går över snart. Jag vill inte vara sjuk. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0